Halloween

Idag är det onsdag och det betyder Halloween här i Barcelona! Som sagt ska jag vara Frida Kahlo. Jag har varit hur taggad som helst de senaste dagarna men insåg igår på jobbet att det inte är så många som känner till henne.. Men men, det blir bra ändå tror jag. Jag har inhandlat bruna linser och taggar unibrow, så om inte annat blir det kul att klä ut sig i alla fall.

För att fira Halloween lite extra serveras ikväll trerätters middag i vår lägenhet. Det blir pumpasoppa, svart pasta med tomatsås och mozzarella samt ugnsgratinerad frukt med kokos och vit choklad. När vi känner oss färdiga ska vi bege oss mot Jamboree, en klubb i centrala Barcelona. Jag har ju inte riktigt varit ut i Barcelona så det ska bli keewl.

Nu ska jag snart börja bege mig mot jobbet. Det har varit riktigt segt de senaste två dagarna så jag hoppas att det går bättre idag. Jag har dock fått reda på att jag kommer att få stanna efter att prövotiden är slut den tionde november! Sweet.

Adios amigos!

Frejas första lördag

I lördags tog vi metron till city. Där strosade vi runt lite, jag köpte ett par manchesterbyxor, vi drack eftermiddagsöl och mådde allmänt bra. Jag letade febrilt efter bruna linser, jag ska nämligen vara Frida Kahlo på Halloween!

Sverigetrip

För lite drygt en vecka sedan åkte jag hem till Östersund i några dagar. På schemat stod läkarbesök, familjemys och catch up med alla vänner. Jag kom fram på lördag kväll och avnjöt en supergod räkmacka hemma hos mamma innan jag däckade i sängen. Jag hade knappt sovit något de senaste två dygnen.

På söndag förmiddag gick jag till Frida. Efter en stund kom Karin som hade med sig avskedstårta som vi såklart avnjöt bums!

Vi gick sedan upp till Fridas rum för att bläddra i hennes fotobok och prata om resor, jobb, vänner och framtid. Trots att Fridas rum alltid är någon grad för kallt älskar jag att sitta där på hennes säng och prata. Och det var lika skönt den här gången.

Efter hårda kramar begav jag mig hemåt genom ett Lugnvik som var höstigt och snöigt på samma gång.

Senare på kvällen åkte jag till Freja för fler kära återseenden. Vi lyssnade på smurfhits, drack te och pratade.

Dagen efter var proppfylld av vänner och fika. Jag liksom gick runt i någon slags eufori hela dagen. Min lilla Goritzi hade packat ner sig själv i väskan också.  Dagen efter måndag var tisdag och då var det dags att åka hem. Jag packade min stora gröna väska igen och fick fint av-vink på tågstationen!

Det var min Sverige-vistelse det. Nu är jag tillbaka i Barcelona igen. Puss

Torsdagsprat

Nu har torsdag precis blivit fredag och snart ska jag åka hem en sväng. Jag trodde inte att jag skulle längta efter den här hemresan men det gör jag. Jag är också löjligt exalterad över att jag ska få komma hem till snö.  Även om hösten kan vara otroligt vacker så finns det inte mycket som slår ett snötäckt landskap. 

After Worken igår var spontan och rolig! När det var två timmar kvar av arbetsdagen ville chefen att vi skulle komma ner till baren där han satt för att skåla för Linus, en kille i teamet som fyllde 21 igår. Han beställde in cavaflaska efter cavaflaska och det slutade med att vi blev kvar där. Det var riktigt roligt att lära känna arbetskamraterna utanför jobbet också! Dom är riktigt snälla allihopa. När After Worken flyttades till nattklubben Shocko, även där i betald form, kände jag att jag var lite för trött och förkyld och begav mig hemåt. Tydligen så var jag den enda som tog det lugnt för på jobbet dagen efter var vi bara 5 stycken där. 5 av 13!! Det var sista gången ni fick gå på betald After Work med ägarna sa Marika då. 

Nu ska jag borsta tänderna och titta på Chocolat. De andra är ute ikväll och jag njuter lite av att vara ensam. God natt!

Onsdag

Idag är förkylningen lite bättre, så det blir jobb även idag. Känns dock otroligt frustrerande att inte har energi nog till att göra sitt bästa. Idag kommer dessutom någon högt uppsatt chef för att "lära känna säljarna" (läs: sätta press på säljarna) och jag känner mig lite nervös över det. Men jaja, det går nog fint.

Efter jobbet idag är det tänkt att vi alla ska gå till en bar som ligger när jobbet för lite After Work. Som dessutom Marika, vår team leader, betalar för. Det är en belöning för att det går så bra för oss. Det här vill man ju inte missa känner jag spontant, men After Work är kanske inte det bästa för en förkylningstrött kropp.

Nu ska jag nog ta och tvätta lite. Någon nytta kan jag ju försöka göra innan jobbet. Hörs!

Tidsfördriv

Nu när jag är sjuk har jag inte så mycket för mig. Jag är ständigt trött men kan inte sova. Så ett av de tidsfördriv jag har är att redigera engångskamerabilderna från studenten. Här får ni ett litet smakprov från flak-euforin.

Mañana mañana

Det här skrev jag imorse:

Här sitter jag och funderar på hur fan den här arbetsdagen ska gå till. Förkylningen har förändrats lite och istället för feber och snorig näsa är det nu halsen som är drabbad. Det finns inte en chans att jag kommer kunna prata i telefon med människor i 6 timmar. Fine, sjukskriv dig då tänker ni nu. Men nej, här i Spanien kan man inte bara ringa och säga att man är sjuk, här måste man genomgå en process som är mycket längre än så. Först och främst måste man ha ett Padron, och för att kunna skaffa ett Padron måste man stå på ett lägenhetskontrakt på minst 6 månader. Om man inte har ett sånt som man kan ta med sig kan man skriva sig på någon annans kontrakt. Padronet använder man sig sen av när man blir sjuk. Då tar med med det, plus lite andra dokument som jag redan har fixat, till ett sjukhus där man måste träffa en läkare för att få ett sjukintyg som man kan visa för sin arbetsgivare. Med andra ord är det bra att ha Padronet fixat INNAN man blir sjuk. Som jag såklart inte har. Sen när man blir frisk måste man ta med sig alla dokument och gå till en läkare igen, denna gång för att få ett friskhetsintyg. Sedan måste man vänta en dag för man får inte jobba samma dag som man får friskhetsintyget av någon anledning. Det var hela processen. Inte riktigt som i Sverige med andra ord.

Strax innan jag skulle ge mig iväg för att fixa allt det här insåg jag att ett av de dokument jag behövde ha med mig var på jobbet... Så jag fick pallra mig iväg på jobbet i alla fall. Jag jobbade i tre timmar men sen gick det inte mer, kände mig yr och helt slut, så då gick jag hem. Men det var okej med chefen, inga sura miner. Hon såg nog att jag inte mådde tipptopp. Så nu blir det till att fixa hela sjukintygshistorian imorgon istället, om inte ett mirakel sker och jag vaknar upp frisk imorgon förståss.

Lördag i svartvitt

Helgen har inte varit särskilt händelserik. Jag har lyckats dra på mig den där förkylningen som tydligen går här i Barcelona och har inte kunnat göra så mycket. I lördags så gick vi dock upp till en galleria här i Les Corts. Vi hade ingen aning om att det fanns en så stor galleria i området där vi bor, det enda vi visste var att Primark låg där, men vilken galleria det var! Jag tror att det var minst tre våningar där man kunde hitta allt från matbutiker till kläder och små chokladbutiker. Tanken var egentligen att vi skulle fortsätta mot city efter att vi varit på Primark men eftersom jag inte mådde så bra så struntade vi i det. Det får bli till veckan i stället.

Jag har ju börjat jobba nu också! Och det går faktiskt bra. Jag började sälja i onsdags, fick iväg två sälj på halva passet och det kändes bra. På torsdagen sålde jag bara en, vilket är helt okej för andra dagen men det kändes så himla motigt hela dagen. Fredag däremot gick jättebra. Jag fick iväg fem sälj vilket betyder två sälj över provisionsgränsen och därmed 30 euro fickan. Eller ja, inte riktigt i fickan. Snarare 30 euro extra på novemberlönen. Det blir gött det.

Nya rutiner

Det har varit tyst här i några dagar, det är för att jag inte hunnit med att vänja mig vid den här dygnsrytmen tror jag. Jag är nämligen ständigt trött. Jag jobbar 15-21 med lunchpaus 18.30-19. Då brukar jag få mig en frukt och lite vatten ungefär. När jag slutar promenarar jag de tjugo minuterna hem till Les Corts och då ska det lagas middag. När de andra som jobbar på One Contact som ligger lite längre bort kommer hem äter vi tillsammans. Det brukar bli efter tio någon gång. Trots att jag oftast är dödstrött brukar jag inte kunna sova efter det utan det blir oftast att jag är vaken länge till. Jag vaknar vid elva/tolv på morgonen om jag inte ställer klockan. Äter frukost vid ett och går sen på jobbet. Låter inte särskilt ansträngande men allt blir så upp och ner jämfört med vad man är van vid. Men jag vänjer mig säkert snart! Nästa vecka ska jag försöka ta mig upp lite tidigare på mornarna också, så att jag hinner hitta på något innan jobbet. Idag är dock Barcelona grått och regnigt så då kan man ta sovmorgon med gott samvete. Speciellt när man varit tvungen att kliva upp 5 morgonen innan, men mer om det en annan gång.

Strandsöndag

Igår tog jag och Joel en två timmar lång promenad ner till stranden. Väl där mötte vi upp Bräcke och Gustav och la oss i solen och chillade. Jag var rädd för att bränna mig trots att det är oktober och det var sent på eftermiddagen och överdoserade därför solkräm. Jag är alltså lika blek nu som innan. Det var dock väldigt skönt att bara ligga och slappna av i någon timme. Tillslut stänger man till och med av alla försäljares rop. "Beer, cerveza, water, BEEEEER!!" "Mojito, water, ICE COLD MOJITO!" går de runt och skriker. De flesta med indisk brytning av någon anledning.

När vi var på väg hem stannade vi till för att titta på ett gäng gatumusikanter. Dom var riktigt duktiga, inte bara på att spela utan även på att underhålla. Runt omkring stod folk och dansade och sjöng med. Oj vad jag kände mig svensk då, där jag stod helt stilla och försiktigt diggade med huvudet. Haha!

Innan vi åkte hem åt vi helt sjukt goda hamburgare på ett ställe där det var Oktoberfest. Det är ett jättefint ställe som var proppat med folk, de flesta i tjugoårsåldern, och där personalen dansade runt och shotade bakom bardisken. Inte riktigt som hemma med andra ord.

La Mercè-festivalen

Igår vid nio-tiden kunde vi höra fyrverkerier från vår balkong. Vi gick ut och tittade lite men det var hus i vägen så vi såg inte så mycket. Ungefär en halvtimme senare la Gustav märke till att det väldigt rökigt utanför fönstren, vi sprang ut på balkongen, och på gatan nedanför oss är det fullt av människor, fyrverkerier och trummor! Vi förstod ingenting, men med hjälp av Google lyckades Joel, Bräcke och Gustav klura ut att det var en karneval, La Mercè, som är en årlig karneval i Barcelona sedan 1871. Traditionella delar i karnevalen är jättar gjorda i papier maché, trummor och Correfoc, en grupp som klär ut sig till djävular och dansar till trummusiken med fyrverkerier. Det är Correfoc som ni kan se på de två översta bilderna.

Det var det trodde vi men imorse vaknade vi till karnevalens musik. Inga djävular sågs till, däremot kryllade det av jättar.

En av de saker jag såg fram emot innan jag flyttade hit var att få uppleva en annan kultur, och tänkt att jag fick se det här redan andra kvällen, precis nedanför vår balkong. Kultur serverat på silverfat skulle jag vilja kalla det.