Fjärde och sista dagen med Johanna

Johanna skulle åka vid tretiden så det var inte så mycket som hanns med. Sagrada Familia måste man ju se om man är här så det såg vi. Sedan gick vi till Grácia där vi käkade lammkebab på Equinox och tog en kaffe i solskenet.

Vilka jävla dagar alltså. Helt underbara. Det är så konstigt hur man kan vara alldeles pirrig och bubblig minuterna innan man ses, så där bubblig så att man känner sig lite töntig, men när återföreningskramen är gjord är allt som vanligt igen. Precis som det alltid varit mellan mig och Johanna. Sedan sexårsåldern tills nu. Det är väl det som är så fint med vår vänskap. Den är så självklar att den blir odödlig på något vis. Även fast vi inte har några gemensamma planer de kommande åren, så är det en självklarhet att vi kommer vara en del av varandras framtider. Och det gör mig så lycklig.

Tredje dagen med Johanna

Lördagen började på ett udda men bra sätt med Cava-provning! Jag vet inte riktigt om man kan kalla det provning dock, det var lite mer som en vingårdsvisning. Vi åkte till en by 45 minuter utanför Barcelona där en känd vingård ligger. Vi fick lära oss om deras Cavasorter, om familjen, gården och om själva processen när man gör cava. Det var finnt som snus kan jag säga er!

Resten av dagen fick kameran vila. Vi gick återigen till Ciutadellaparken där det var festival dagen till ära. Sedan promenerade vi ner till stranden där vi tog en Clara i blåsten. Kvällen spenderade vi hemma hos Simon och Julia, två väldigt trevliga människor som Joel och gänget jobbar med. Vid tresnåret promenerade vi hem tillsammans och vipps var sista kvällen men Johanna över.

Andra dagen med Johanna

Dag två började som alla andra mornar medan Johanna hälsade på; jag kryper ner bredvid henne i bäddsoffan, snor åt mig lite täcke och vi planerar dagen. Just den här dagen skulle vi till Montjuic, ett berg med ett palats, vacker utsikt åt alla håll och parker av olika slag. 

Med tanke på att det är just ett berg blir det ju en bit att promenera om man ska till toppen, men det är det värt! Man kan också åka linbana från hamnen om man så vill, men då får man gladeligen punga ut ungefär 150 spänn för att komma både upp och ner. Då tycker jag definitivt att det är mer värt att gå. Det är dessutom himla vacker omgivning hela vägen upp.

När vi nästan var uppe på toppen satte vi oss ner för att käka lite lunch. Vi hade köpt med oss Queeny’s färdiggrillade kyckling med klyftpotatis och aioli för en billig peng. Världens bästa mat när man inte orkar fixa nåt själv. 

Efter det gick vi till toppen där det ligger ett vackert slott som tyvärr inte ville fastna på bild.

När vi promenerat hem igen var det dags för kaffe tyckte vi så vi begav oss mot cafét som jag faktiskt sitter på i detta nu! Himla mysigt är det. Och så har dom gott kaffe också. Och supergod chokladkaka med hasselnötter för den som vill lyxa till det.

Sedan var det dags för kalas! Gustaf fyllde 21 och det firades såklart med hamburgare av bästa klass. Vi är bra på det där med hamburgare i vårt kollektiv. Några bilder på det har jag dock inte. Det ni ser här är när jag och Johanna sitter på balkongen och njuter av sommarkvällen och pratar om allt som hänt sedan sist. Bor man med flera andra blir det ibland att man får sitta på lite udda platser när man vill vara ifred. Visst är hon himla stilig den där Jårran!

Första dagen med Johanna

Eftersom att Johanna kom sent på onsdag kväll, hann vi inte göra så mycket den kvällen. Vi hade ju inte träffats sedan i slutet av Augusti så det var mycket som skulle tas igen.

Torsdag förmiddag bestod av en massa promenerande, en och annan kaffe och lite second hand.

Joel slutade vid två så vi gjorde massäck och begav oss mot Ciutadellaparken. Ciutadellaparken är för övrigt en riktigt nice park. Hit kan man gå för att träffa vänner, för att lägga sig och läsa en bok, jama osv. En stor och fin park som man kan chilla i helt enkelt.

Efter någon timme var det dags för lite turistande igen så vi begav oss ner till hamnen, avnjöt årets första glass och hade det allmänt gött. Ja det var första dagen med Jårran det. Inte vilken dag som helst alltså.

Jag lever

Heeej hörni! Det här med att blogga när man knappt har internet hemma fungerar inget vidare, men jag har goda nyheter! Ett svinmysigt cafe som heter Café de les delícies som ligger jättenära oss har Wifi för 1,50 euro per dag. Det här betyder ju faktiskt att jag kan gå hit och uppdatera er lite då och då. Speciellt nu när jag inte jobbar.

Med andra ord kommer jag snart berätta lite om när Johanna var här, visa lite bilder från Sverigetiden osv.

Puss på er!